Det har blivit inne att tågluffa igen. Något som TravelAnna lätt kan bocka av: ”Been there, done that”. Här är ett riktigt lyckat recept på en tågluff, från 80-talet!
De flesta använde sina sparpengar till ett körkort i gymnasiet. Andra reste upp dem i stället. Du kanske kan gissa vilken kategori jag, TravelAnna, tillhörde? Direkt efter gymnasiet gav jag mig iväg mot sydligare breddgrader, tillsammans med bästa kompisen. På fyra veckor skulle vi göra Europa och det gjorde vi med besked (och ibland livsfara).
Hur fick man då till en riktigt lyckad tågluff på 80-talet? Här är receptet.
Ingredienser:
2 st 18-åriga unga damer
4 rejäla nypor fniss
2 st Interrailkort
0,5 teskeds erfarenhet av resor
2 identiska ryggsäckar
2 identiska sovsäckar
5 dl förväntningar
8 dl äventyr
Gör så här:
Blanda väl och skicka i väg med tåget mot Mjölby, med vidare transport till Frankrike, Italien, Jugoslavien, Grekland, Österrike och Tyskland. I bakgrunden hålls 4 oroliga föräldrar på sparlåga, då och då med omrörning i form av korta samtal i rosslande telefonautomater. (Mobiler var vid denna tid enbart snurrande tingestar ovanför babysängar.)
Mindre bra
#1. När tunnelbanan strejkar i Paris, är det inte helt optimalt att bli jagad av en knivgalning, under det att man bär tunga ryggsäckar.
#2. Att sova på ett stationsgolv innebär ett något fast ryggunderlag, men fungerar.
#3. Tågfärd genom (dåvarande) Jugoslavien är inte att rekommendera, då färdmedlet ideligen stannar för översläppande av kor, samt bevakning av militär. Luftkonditionering: under all kritik, för att inte säga obefintlig.
Mer bra
#1. Bli bjuden på niorättersmeny på fin Milanorestaurang av föräldrarna till en brevvän från mellanstadiet.
#2. Windsurfing, motorcykelåkande och nattligt suddande till tonerna av ”Moonlight Shadow” i Zell am See.
#3. Möjligheten att åka vidare till Grekland när det ösregnar i Jugoslavien.
#4. Så många skratt och minnen att tangentbordet inte räcker till för att återge dem.
Resultatet
Vid avsmakningen av den färdiga anrättningen kan det konstateras att resan var strapatsrik, äventyrsfylld, tokig, oförglömlig och – alldeles underbar!
Har du också tågluffat eller skulle du vilja? Berätta gärna!
PS. Vill du läsa om flera av mina reseminnen, så spana till exempel in Min värsta packningsmiss eller
Hotellreceptionist på 80-talet. Jag bloggar också om New York!
Foto: Milano Centrale, Trey Ratcliff.
Tack så mycket, Ditte! Underbart att du också varit på luffen och dessutom i flera omgångar. Ja, det var ju en helt annan värld utan uppkoppling och mobiler. Häftigt att du även tågluffat i USA och dessutom på 70-talet! Det hade jag gärna gjort. Vilken guldgruva med reseupplevelser du har i bagaget!
Stor kram tillbaka!
Tack, vad kul att du gillade läsningen. Haha, ja, vi gör alla våra prioriteringar. Här har det ännu inte blivit något körkort. Började plugga direkt efter tågluffen och då hade jag varken tid eller råd. Flyttade sen till Stockholm och då fanns det inget behov. Sedan har jag helt enkelt prioriterat bort det.
Tufft med eget billuffande back in the days. Ja, som tur är brukar det ju oftast ordna sig på ett eller annat sätt.
Tågluff mellan konserter på nästa DM-turné kanske vore något för dig? 😉
Ja, det var ett fantastiskt äventyr som gav många roliga historier att berätta. För att inte tala om lärdomar! 😉
Vad kul att du var au pair! Det är däremot något jag inte har gjort. Haha, kan tänka mig att det också gav vissa tuffa erfarenheter men också roliga historier att berätta om. 🙂
Ja, det var verkligen en härlig tågluff. De läskiga minnena har med tiden blivit spännande historier att återberätta, men nog var man lite skraj när det begav sig. Jag minns att galningen höll handen innanför jackan (kniven) och förföljde oss i många kvarter. När vi stannade så stannade han, när vi gick så gick han. Till slut frågade vi om vi fick gå tillsammans med ett par. Då försvann han. Sedan när vi gick själva igen så kom han SPRINGANDE i full karriär. Det löste sig dock när vi åter bad att få gå tillsammans med andra. Vad häftigt att… Read more »
Tack, vad kul att läste. Åh, så roligt med tågluff i UK. En av mina bästa resor är en rundresa där, dock med bil. Tåg är ju mycket skönare på många sätt, med friheten att kunna slappna av ombord. Haha, skönt att ni klarade er från galningar! 🙂
Haha härligt! Jag och min syrra kom nyligen hem från en tågluff i UK och blev så positivt överraskade av hur smidigt/roligt det var att tågluffa i Europa. Vi klarade oss dock som tur undan från galningar med kniv 😛
Åh! Vilken härlig tågluff! Ja, utom det där under "Mindre bra" och särskilt då punkt nummer 1 där. Fy vad läskigt!
Jag och kusinen tågluffade på sommarlovet mellan årskurs 1 och 2 på djurvårdarlinjen 1979. Andra valde att jobba då, vi prioriterade annorlunda och fick ett ganska magert läsår där i tvåan, men det var det värt! 🙂
Härligt! Vilket underbart äventyr!
Jag tillhör faktiskt de som aldrig kom iväg på någon tågluff. I stället blev det Au Pairande i London i slutet av 70-talet. Där hamnade en oskyldig(?) 18-åring på en pub mitt i West End med allt vad de innebar. Ibland kan jag bli riktigt mörkrädd när jag ser tillbaka på vad som hände och hur jag betedde mig, men det gick ju bra och då är det himla kul att kunna skratta åt minnena.
Kul läsning.. Tro't eller ej..jag tågluffade aldrig..prioriterade körkort o inhandlande av bil (bil har jag haft sedan jag var 18 år). Luffade lite själv med bilen tidigt 80-tal..var inte så kaxig när den gick sönder på landet i England..men allt löste sig..
Skulle kunna tänka mig en tågluff :-).
Ja, dåtidens tågluffar var väl motsvarigheten till nutidens långresor med flyg innan studietiden och vuxenlivet tar vid.
Det är verkligen fascinerande hur annorlunda resevillkoren var då, utan uppkoppling och mobiltelefoner. Riktigt lärorikt för att inte tala om kul. 😉
Jo, mer än två veckor måste man ju vara borta. Det är svårt här med. Vi får glädja oss åt minnena och fortsätta utforska världen på andra sätt!
Härlig läsning! Läser och fnittrar. Jag var ju ute på "lufffen" i ett par omgångar på 1960 talet och ett par nya på 70 talet. Härliga minnen.
Många länder i Europa hanns med både i öst och väst och budgeten var minst sakt "tight". Men vilka upplevelser.
Tack för detta!
Stor kram!
PS Har ju även tågluffat i USA på 70- talet….
Tågluffen var ju obligatorisk på vår tid, va? Då var det äventyret på riktigt, för man kunde verkligen inte boka något i förväg, och som du säger knappt ringa hem heller.
Vi skulle så gärna göra en tågluff nu i "mogen" ålder, men har ingen möjlighet att vara borta så länge, dvs mer än 2 veckor.
Helt rätt prioriterat! 🙂 Ja, läget är ju detsamma här men det går bra ändå, haha. Förutom när det är snöstorm då och man tvingas cykla.
Kul att höra om er runda. Det var ju sanslöst billigt i östländerna då. Ja, vilka historier och möten man minns!
Och visst gav det reslust. Underbara minnen.
Tågluffa var grymt kul! Jag prioriterade precis som du. Och har fortfarande inget körkort … Jag och min kompis åkte Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Tjeckien. Många sunkiga hostels, men oxå ganska lyxiga middagar för små pengar, språkförbistring och intressanta möten. Gav reslust! 🙂