Vilken miljö, vilket sväng! Varför har jag inte gått hit förut? Nu har jag ett nytt favoritevent i New York: Måndagsjazz på Arthur’s Tavern.
När jag var liten förstod jag mig inte alls på jazz. Men musikgenren gick varm i våra högtalare hemma i barndomsvillan. Det var främst min pappa som spelade tradjazz från 20- och 30-talet. ”Hör vad det svänger”, brukade han säga med illustrerande gester och ett brett leende.
I dag älskar jag verkligen tradjazz! Kanske genom tv-serier som Downton Abbey, kanske genom den fantastiska dagen på Jazz Age Lawn Party i New York eller bara genom att bli lite äldre och (förhoppningsvis) klokare.
En världsberömd jazzklubb i New York
Arthur’s Tavern är en legendarisk jazzklubb i New York City, som varit i gång ända sedan 1937. (Märkligt nog även min pappas födelseår.) På denna faktiskt världsberömda jazzklubb uppträdde en gång storheter som Charlie Parker och Roy Hargrove. Och än i dag bär de fanan högt. Här finns något för alla smaker: olika typer av jazz och blues.
Det är en vårdag i West Village som jag sammanstrålar med en annan New York-fantast: Evy Knoph, aka Restanten.
Äntligen ska jag följa med henne på måndagsjazz på Arthur’s Tavern. Jag vet inte hur många gånger hon har berättat om denna pärla i New York? Hur som helst, bättre sent än aldrig.
Middag på Rosemary’s i West Village
Vi börjar kvällen på Rosemary’s i samma stadsdel: en riktigt bra italiensk restaurang. Detta är också vårt allra första möte ”in real life” efter många års vänskap i sociala medier. Mötet blir en fullträff! Vi har så trevligt tillsammans (är någon förvånad?) och ska komma att dela många fler New York-upplevelser den närmaste veckan.
Hej, hej från de två New York-nördarna på Rosemary’s (mer om den restaurangen i kommande inlägg). Undrar du om vi dessförinnan kommit överens om rosa? Svar: nej.
Efter en liten mellanlandning på en bar (Rosemary’s har till Evys besvikelse inga cocktails) landar vi till slut på Arthur’s. Jag överdriver inte när jag säger att det är kärlek vid första ögonkastet.
Gratis inträde på Arthur’s Tavern
Att gå på Arthur’s Tavern kostar inget i inträde. Det är bara att slå sig ner och njuta av både stämning och miljö. Vi slår oss ner i baren, där vi också hamnar i samspråk med bartendern. ”You two ladies seem to have SO much fun”, är en av de kommentarer vi får under kvällen. Och, jo, det kan man ju onekligen förstå, då våra skratt och glada uppsyner får effekter som ringar på vattnet.
Så spelar Dixielandbandet upp och vi njuter med alla sinnen. I över 55 år har just dessa herrar äntrat scenen på Arthur’s. Imponerad är bara förnamnet! Det är ett nöje att se hur samspelta och avslappnade de är tillsammans. Alla som klippta och skurna ur en Woody Allen-film.
Gärna två drinkar som tack
På väggen sitter en skylt med önskan om ”2 drinks minimum”, det är ju i stället för inträdesavgift. Men det är inget som man påtvingas. Jag njuter av en enda drink och lovar att sprida ordet i stället.
Sagt och gjort: Missa inte ett besök på Arthur’s Tavern när du är i New York! Bara slink in på denna klassiska institution i den anrika byggnaden. Att den dessutom ligger i en av New Yorks mysigaste stadsdelar skadar inte. Till råga på allt var det minimalt gångavstånd från mitt boende på Chelsea Pines Inn. Obs! Ladda dock plånboken med dollarsedlar för det är ”cash only” som gäller.
Minnesvärd jazzupplevelse
”Hör vad det svänger”, skulle garanterat min pappa ha sagt. Jag minns vår gemensamma jazzlunch i Göteborg för ett par år sedan och tänker att han skulle ha älskat Arthur’s Tavern. Han kom aldrig till New York. Men det känns faktiskt som om han är med mig där, min älskade pappa som inte längre finns ibland oss.
Tack Evy, för en underbar kväll, och tack Arthur’s Tavern för att ni håller ställningarna. Jag kommer tillbaka.
Enjoy!
PS. Missa inte mitt filmklipp från kvällen nedan. Notera särskilt skylten ovanför baren …
Foton och film: Anna Ström Åhlén utom foto nr 2 och 3: Phil Whitehouse; nr 4: Evy Knoph; nummer 5: servitrisen på Rosemary’s och nummer 7; bartendern på Arthur’s Tavern.
Jag är i FINAL i Apollos resebloggartävling, i kategorin ”Årets lokala expert” och behöver din röst igen!
Hurra, jag har gått till final Apollos resebloggartävling! Varmt tack till alla som röstat. Men nu behöver jag era röster igen!
Om jag är kvar inom topp tre inom ”Årets lokala expert” söndagen den 16 juni, går jag vidare till juryns urval.
Om ni vill rösta på mig även i finalen skulle jag bli MER ÄN TACKSAM. Det behövs bara ett enkelt klick bredvid vid bloggnamn via länken i rubriken.
***UPPDATERING***: JAG VANN! Dessutom utsågs jag BÅDE till Årets lokala expert och Årets reseinspiratör 2019!
Tusen tack!
TravelAnna
Vad roligt att få följa med er hit! ”Tradjazz” tycker jag om och hände i ungdomsåren en hel del på klubbar i gamla stan där det spelades ”tradjazz”. I N.Y. gick vi ibland på måndagarna till den jazzklubb där Woody Allen ofta spelade klarinett. En upplevelse.
Tack för besöket, musiken och fina bilder .
Stor kram!
Tack så mycket, roligt att du ”följde med”, Ditte!
Så fantastiskt att ha fått höra Woody Allen spela. Tala om filmkänsla!
Jag tycker jazz i en mysig lokal är SÅ mycket New York. Det blir absolut många fler besök framöver. Och varför inte i Gamla stan också? Lite närmare. 🙂
Stor kram tillbaka!
Ja vilka roliga minnen. Du skriver så man verkligen känner sig mitt i igen :-). Vilken rolig första kväll vårt första I.R.L möte blev! Lägger numera (sedan sommaren 13) alltid mina New York-resor så jag får minst en jazzmåndag på Arthurs. Söndagar funkar också, Creole Cooking jazzband.. men Grove street stompers är de bästa :-).
Bartendern frågade efter dig när jag var där nästa gång :-).
Jazz i Gamla stan.. kanske värt ett Stockholmsbesök ?
Hopoas vi kan få ihop fler träffar i vårt New York!
Åh, tack så mycket för de uppskattande orden! Jag rycktes allt med där lite när jag började skriva. Underbara minnen att återuppleva! Ja, första kvällen var en fantastisk start på vår IRL-vänskap.
Hädanefter blir det alltid måndagsjazz för mig på Arthur’s! Kan testa andra dagar förstås också. 🙂 Kul att bartendern frågade efter mig. 😀
Ja, nog borde vi kunna få in några svenska jazzupplevelser också. Bra idé!
Många fler gemensamma NY-upplevelser ska det bli, det får vi se till.