Är du höjdrädd? Då kanske du ska sluta läsa nu. Eller i alla fall inte titta på bilden nedan. Det handlar nämligen om glasgolv på en takbar i New York.
Listan över New Yorks takbarer blir bara längre och längre. Det är nämligen svårslaget att se staden från ovan, inte minst medan dagen övergår till kväll. Men smakar det så kostar det, som oftast.
Att ta en drink på en takbar i New York är inte billigt. Räkna med 14 till 18 dollar per drink, och på det tillkommer sedan dricks med 1 till 2 dollar. Men se det som en liten inträdesbiljett till de ståtliga vyer som uppenbarar sig när man väl tryckt på P i hissen. Och sen kan man ju ha tur och få specialpriser i samband med vissa event.
Gå på glasgolv över Manhattan
Mitt senaste takbarsbesök innehöll en extra twist: nämligen att gå på ett glasgolv! Ja, det var faktiskt just detta som lockade mig att besöka just Arlo NoMads takterrass.
Arlo NoMad är ett boutiquehotell i Midtown, närmare bestämt på 11 East 31th Street, bara en kort promenad från Empire State Building. Jag har själv inte bott på det här hotellet men nog är det frestande.
Den här sommarkvällen är det dock gå på glasgolv som gäller. Förväntansfull kliver jag ut på terrassen och ser snart hörnet det gäller. Det är mindre än jag trodde och därmed fler som trängs. Att kliva ut på glaset gör mig inget; värre är det för min fotograf. Kompisen Evy (aka Restanten) är nämligen inte lika god vän med höjder som jag, åtminstone inte sådana där det är hål nedåt. Efter några fotoförsök, ber vi en annan gäst om hjälp och jag försöker även plåta mina egna fötter.
Fantastisk utsikt
Även om det var rätt häftigt att stå på glasgolvet finns det ändå inget som slår utsikten. Just den här utsikten, från Arlo NoMad, är en av de läckraste jag upplevt i New York. Evy och jag går loss vilt med våra kameror och ränner från det ena hörnet till den andra.
Vi är knappast ensamma på Arlo NoMad denna kväll. Överallt myllrar och sorlar det från festglada besökare, varav vissa lagt beslag på sköna soffor och andra står eller (som vi) halvsitter på några lediga kanter.
Solnedgång över Manhattan med New York-magi
Men åter till utsikten … Dessa vallgravar och stup bland blinkande jättar, dessa vattentorn, balkonger och silhuetter mot den mörknande natthimlen. Här och var grönskar det, någonstans vajar en byggställning och långt där nere ringlar bilarnas glittrande pärlband av ljus.
Så sjunker solen för att glimra till i springan mellan två skyskrapor. Intill oss ruvar toppen på Empire State Building som en vakande rovfågel och jag känner den igen, den där sanslösa New York-magin som aldrig, aldrig någonsin går över.
Vill du också besöka Arlo NoMads takbar? Se kartan nedan och glöm för allt i världen inte att följa min ständiga uppmaning: ”Enjoy”. Men slutligen undrar jag förstås:
Skulle du våga gå på glastaket? Berätta!
Oj jösses så läskigt!
Nä jag är för höjdrädd för att våga stå där 🙂
Kan förstå att många känner så! 🙂 Golvet var dock väldigt tjockt. Men rädslor är ju inte ”logiska”.
Faktum är att jag har ingen aning om jag skulle göra det eller inte. Jag har någon typ av höjdrädsla: har inga problem med att klättra på stegar eller i ett träd, inte heller flyga. Det är mellanskiktet som jag inte riktigt gillar. Gillar inte hissar som går på utsidan, eller titta ut över en kant på en byggnad. Eller Pariserhjul. *ryyys* Men sedan är det ju den andra delen, någon slags tävlingsinstinkt som kan slå till när jag minst anar det. Att inte vilja missa något bara för att. Jag skulle kanske gå ut på golvet men jag skulle… Read more »
Åh, vad intressant att ta del av dina tankar kring detta, Emma! Tack så mycket för att du berättar. Det är fascinerande det där med hur höjdrädsla kan ta sig olika uttryck. Jag tror faktiskt jag delvis är som du. Jag gillar inte heller att titta ut över kanten för mycket ”nedåt”, dvs luta mig fram, särskilt inte om jag befinner mig längs ett brant stup utan skyddskanter. Att bara titta rakt fram från en höjd gör mig dock inget. Kul med tävlingsinstinkten. Ja, då tror jag nog du skulle ta ett kliv på golvet. Väl på plats (vilket kanske… Read more »
Underbara bilder!
Gillar mer och mer skybarer,men att gå på glasgolvet känns lite kymigt. Har inte gått just på detta golv, men flera liknande och det pirrar verkligen i magen.
Ha det bra!
Tack så mycket för de uppskattande orden, Lena! Kul att du också gillar skybarer mer och mer. Visst är det en häftig känsla att gå på glasgolv! Just detta var dock inte SÅ pirrigt för det var väldigt tjockt och ytan var inte så stor. Något som kanske inte helt framgår av bilderna. 🙂
Ha det bra du med!
En takbar helt i min smak minsann! Både utsikt och glasgolv – kan det bli bättre? Jag har varit på ett par takbarer i Kanada där jag gått ut på glasgolvet utan att tveka. Haha, då var det nog värre när jag gick på den gamla Caminito del Rey i El Chorro; Spanien, när den rankades som världens farligaste vandringsled. (Kolla på Youtube ;)) Där var det flera meter gångväg med bara en räls 100 m upp i luften för golvet hade rasat på sina ställen… Inte särskilt säkert men det var hisnande och kul upplevelse. Idag har de byggt… Read more »
Härligt, Eva! That’s my girl. Men jag är inte förvånad. 🙂 Takbarer i alla former, det är vi i ett nötskal. Gärna med en twist!
Men när det gäller den där spanska vandringsleden, då ligger jag i lä! Minns att jag läst om den på din blogg tidigare men kollade ändå på Youtube. OMG! Snacka om MODIGT! Ytterst imponerande … Så häftigt att du har gjort detta. Haha, förstår att du gärna skippar den moderna och enklare varianten. 😉
Kram och ha en fortsatt fin helg!
Åh! Tack för ännu ett bra tips – vilken underbar utsikt det var därifrån 🙂
Jag är höjdrädd, men skulle nog ändå ge mig ut på glasgolvet. Har med skräckblandad förtjusning testat några gånger. Glasgolvet i Toronto-tornet, glaskuben högst upp i WillisTower (fd Sears Tower) i Chicago, glasgolvet i tornet i Auckland är dom jag kan komma på nu.
Men den mest hisnade upplevelsen var nog denna:
En slänggunga som gick utanför ett torn i Las Vegas på 109:e våningen. Det är jag som sitter närmast kameran… Jodå. Det kändes i magen, men utsikten var fin 😀
Tack så mycket! Yes, det är rätta takter! Härligt att du skulle gå ut på glasgolvet trots höjdrädsla. 🙂
Men DU, nu blir jag så imponerad så jag ramlar ur stolen när jag läser om slänggungan och ser bilden. WHAT?! Jag skulle ALDRIG I LIVET våga göra detta. Åker inte ens saker på svenska tivolin, haha … Kan tänka mig att utsikten var fin om man inte dog av skräck. Jag blev väldigt förtjust i Las Vegas och skulle gärna återvända.
Kul att du delade med dig! 🙂
Nja, tveksamt om jag skulle vågat gå på glastaket🙄är ganska höjdrädd när det har fast förbindelse med marken så får jag svindel……skulle inte klara av att gå ut på balkongen i ett höghus t.e.x Däremot kan jag åka linbana eller snabba höga åkattraktioner utan problem!!!!👍👍👍
Tack för att du berättar, Ann! Så intressant att höra. Tänk vad man är olika. 🙂 Jag klarar balkonger högt upp men inte gärna att luta mig för mycket över kanten. Linbana kan funka (med hjärtat i halsgropen, är livrädd för att de ska stanna eller störta). Men åkattraktioner, nej ALDRIG. Bara pariserhjul, inte bergochdalbanor och sånt. 😉